Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Challenges with Driverless and Unattended Train Operations

Tid: On 2023-09-27 kl 14.15

Plats: M108, Brinellvägen 23, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/s/66592546366

Språk: Engelska

Ämnesområde: Transportsystem Transportvetenskap

Licentiand: Emil Jansson , Transportplanering

Granskare: Professor Ronghui Liu, University of Leeds

Huvudhandledare: Docent Oskar Fröidh, Transportplanering, Järnvägsgruppen, JVG; Professor Nils O.E. Olsson, Norwegian University of Science and Technology, Department of Mechanical and Industrial Engineering; Dr. Ingrid Johansson, Transportplanering, Järnvägsgruppen, JVG; Biträdande universitetslektor Carl-William Palmqvist, Lund University, Department of Technology and Society; Dr. Olov Lindfeldt, Transportplanering, MTR Pendeltåg

Exportera till kalender

QC230830

Abstract

Efterfrågan på transporter fortsätter att öka, både gods- och persontransporter. Ett av de mest energieffektiva transportmedlen är järnväg. En möjlighet att öka järnvägens attraktivitet skulle kunna vara att introducera automatic train operation (ATO) med en hög grad av automatisering. Förarlös och obemannad tågdrift skulle kunna medföra postiva effekter, men det skulle också medföra utmaningar med att ta bort lokföraren. Det finns därför ett behov att förstå lokförarens roll, speciellt i oplanerade situationer. Huvudsyftet är att förstå de olika rollerna lokföraren har vid oplanerade situationer och även frekvensen av dessa situationer. Licentiatuppsatsen är uppbyggd av tre vetenskapliga artiklar för uppnå syftet.

Den här licentiatuppsatsen har använt förseningsbeskrivningar och detektorloggar. En kvalitativ metod, tematisk analys, har använts för att identifiera teman för lokförarnas olika roller utifrån förseningsbeskrivningarna. En statistisk metod, chi-square-test, har använts för att analysera detektorloggarna. 

Sex huvudkategorier av lokförarens roller vid oplanerade händelser har identifierats: Upptäcka, Rapportera, Kontrollera, Justera, Hantera resenärer och Hantera tågordrar. Varje kategori har analyserats utifrån de olika graderna av automation genom att ge visa hur de skulle kunna genomföras. Resultaten belyser de olika utmaningarna mellan graderna av automation på ett nytt sätt i ett nationellt järnvägssystem. Att upptäcka felaktigheter var den vanligaste uppgiften för lokförare vid oplanerade händelser. Lokförare använder fyra sinnen för att upptäcka felaktigheter, syn, hörsel, känsel och lukt. Det indikerar behovet av ombordsensorer, men den stora utmaningen blir att hantera all sensordata för en korrekt bedömning av verkliga fel. En specifik oplanerad händelse då lokföraren behövs är vid detektorlarm. Godståg har en tio gånger högre risk att utlösa ett detektorlarm än ett persontåg. Detektorlarm förekommer oftare i kallt klimat under vintermånader. Skillanderna är statistiskt säkerställda och ger en indikation på att alla sträckor och tågtyper inte är lämpliga för en hög grad av automatisering. 

Om förarlösa eller obemannade tåg ska bli en verklighet i framtiden behöver flera utmaningar hanteras. Den här licentiatuppsatsen ger en djupare förståelse av dessa utmaningar genom att använda ett nytt sätt att identifiera lokförarnas uppgifter vid oplanerade händelser. 

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-334887