Modeling on-board crowding contributions in public transportation systems using automated data sources
Tid: Må 2025-04-07 kl 14.00
Plats: U21, Brinellvägen 28A, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/68852520133
Språk: Engelska
Ämnesområde: Transportvetenskap, Transportsystem
Licentiand: Anastasios Skoufas , Transportplanering
Granskare: Docent Åse Jevinger, Malmö Universitet
Huvudhandledare: Professor Erik Jenelius, Transportplanering, Centrum för transportstudier, CTS; Visiting Professor Oded Cats, Centrum för trafikforskning, CTR, Centrum för transportstudier, CTS, Transportplanering; Dr Matej Cebecauer, Transportplanering; Docent Wilco Burghout, Transportplanering
QC 20250318
Abstract
Städer över hela världen lockar till sig allt fler invånare, vilket gör transportförsörjningen utmanande och överbeläggningar till en ny norm. Trängsel har en negativ inverkan på passagerarnas reseupplevelse och på kollektivtrafiksystemets funktion. Hittills har liten uppmärksamhet ägnats åt hur specifika passagerargrupper, inklusive de nya invånarna i en stad, bidrar till trängsel i kollektivtrafiken. Empirisk kunskap om passagerargruppernas inverkan på trängseln i systemet kan vägleda skräddarsydda politiska initiativ som nya prisstrukturer, särskilda kollektivtrafiktjänster eller infrastrukturinvesteringar. Automatiserade datakällor inom kollektivtrafiksektorn kan spela en viktig roll i detta sammanhang genom att i) erbjuda möjligheter till passagerarsegmentering och ii) tillhandahålla data med hög spatiotemporal upplösning.
I Paper I föreslås en metod baserad på smartkortsdata för att kvantifiera trängselbidrag från en utvald passagerargrupp på resten av passagerarna på resenivå. Vi föreslår två nya mätvärden: tidsviktat bidrag till belastningsfaktorn och maximalt bidrag till belastningsfaktorn. Metoden tillämpas på två passagerargrupper: skolelever och passagerare som reser genom Stockholms innerstad. Resultaten visar att skolelever utnyttjar 15% av sittplatskapaciteten i fallstudieområdet i Stockholms län. Dessutom upptar passagerare som reser genom innerstaden mer än 80% av sittplatskapaciteten på det mest påverkade nätverkssegmentet. Pendeltågskorridoren och dess omgivande områden påverkas främst av båda de utvalda passagerargrupperna. Resultaten kan vägleda beslutsfattandet mot en mer effektiv efterfrågestyrning och lägre trängsel i kollektivtrafiksystemet.
I Paper II utvidgas den metod som föreslås i Paper I till att omfatta nya stadsutvecklingsområden. Metoden fångar upp skillnaden i trängselbidrag som orsakas av ett nyutvecklat område på segmentnivå. Metoden tillämpas på olika stadsutvecklingar, med hänsyn till klassificeringen av deras typer. De utvalda stadsutvecklingskategoriernas egenskaper, såsom typ, storlek, läge, närhet till kollektivtrafikförbindelser med hög kapacitet och socioekonomiska egenskaper, beaktas också. Resultaten visar att storleken, typen av stadsutveckling och närheten till en högkapacitetsförbindelse är mycket inflytelserika faktorer när det gäller att bestämma värdet och forma den geografiska omfattningen av trängselimplikationerna, oavsett kategori. Dessutom har inkomst- och bilinnehavsnivåer i de nyutvecklade områdena en dubbel effekt på utformningen av nätverksomfattande trängselbidrag i termer av värde och geografisk spridning. Resultaten från Paper II kan införlivas i bedömningsramar för kollektivtrafikinvesteringar i samband med ny stadsutveckling. Slutligen kan resultaten hjälpa till att placera framtida stadsutveckling med hänsyn till de resulterande trängseleffekterna och därmed bidra till effektivare kollektivtrafiknät och städer.